![\"framsida_72\"](\"http:\/\/mkv.itm.miun.se\/projekt\/gdk_examen_2014\/wp-content\/uploads\/2014\/06\/framsida_72.jpg\")
<\/a><\/p>\n <\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
Simplify \u00e4r en hj\u00e4lporganisation och ett varum\u00e4rke som agerar f\u00f6r att motverka problematiken med marint skr\u00e4p, d\u00e4r ett stort fokus ligger p\u00e5 plast. Hela 6,5 miljoner ton plast ber\u00e4knas \u00e5rligen dumpas enbart av fartyg i haven kring v\u00e5r glob (GreenPeace, 2014) och enligt TakePart (2014) tros plast utg\u00f6ra cirka 90% av allt det skr\u00e4p som flyter runt strax under havsytan. Var \u00e5r, orsakar f\u00f6rekomsten av marint skr\u00e4p skador som medf\u00f6r stora ekonomiska kostnader och f\u00f6rluster f\u00f6r m\u00e4nniskor, egendom och f\u00f6rs\u00f6rjning, samt medf\u00f6r risker f\u00f6r h\u00e4lsa och till och med liv, enligt UNEP (Marine Litter 2005, 1). Ut\u00f6ver detta, hotar det marina skr\u00e4pet den marina och kustn\u00e4ra biologiska m\u00e5ngfalden. Siffror fr\u00e5n TakePart (2014) visar att det \u00e5rligen \u00e4r \u00f6ver 100.000 marina d\u00e4ggdjur och en miljon sj\u00f6f\u00e5glar som d\u00f6r varje \u00e5r p\u00e5 grund av att de intar eller blir intrasslade i plast.<\/p>\n
N\u00e5got som \u00e4r n\u00e4stintill om\u00f6jligt att ta upp i denna problematik, \u00e4r \u00bbThe Pacific Garbage Patch\u00ab. Detta \u00e4r ett omr\u00e5de i Norra Stilla Havet, d\u00e4r skr\u00e4p b\u00e5de fr\u00e5n Nordamerikas och Asiens kuster har f\u00f6rts med str\u00f6mmar in mot havets mitt. H\u00e4r samlas plasten och blir en stor fara b\u00e5de f\u00f6r liv p\u00e5 land och i vattnet. The Pacific Garbage Patch har nu kommit att bli en av de mest f\u00f6rorenade platser i hela v\u00e4rlden, enligt Algalita Marine Research Institute (2014), med en yta som uppskattas vara mer \u00e4n dubbelt s\u00e5 stor som Texas (Plasticfree Seas, 2013).<\/p>\n
Det \u00e4r t\u00e4nkt att hj\u00e4lporganisationen kommer agera p\u00e5 plats i Filippinerna, en plats som innehar en av v\u00e4rldens h\u00f6gsta bilogiska m\u00e5ngfald, b\u00e5de p\u00e5 land och i havet. Filippinerna \u00e4r dessutom bel\u00e4get med sina kustomr\u00e5den p\u00e5 v\u00e4stra delen av str\u00f6mmarna som leder mot Stilla Havet och The Pacific Garbage Patch. Att aktivt arbeta emot plast och skr\u00e4p i haven p\u00e5 dessa omr\u00e5den fr\u00e4mjar inte bara landets h\u00e4lsa, utan \u00e4ven utvecklingen av omr\u00e5det med skr\u00e4p som v\u00e4xer i Norra Stilla Havet. Organisationen finns \u00e4ven till f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma, informera och involvera samh\u00e4llet i denna problematik. Man agerar \u00e4ven f\u00f6r att skapa kontakter p\u00e5 plats, vilka kan \u00f6ppna upp m\u00f6jigheter f\u00f6r att finna mer permanenta l\u00f6sningar f\u00f6r framtiden och involvera samh\u00e4llet.<\/p>\n
Hj\u00e4lporganisationen kommer finansieras genom ett varum\u00e4rke som s\u00e4ljer st\u00e4dprodukter. Det t\u00e4nkta varum\u00e4rket heter Simplify, och syftar till att f\u00f6renkla. Man menar d\u00e5 b\u00e5de att f\u00f6renkla en produktkedja, men \u00e4ven med att det l\u00f6nar sig att skaffa f\u00e5 produkter med kvalit\u00e9, \u00e4n m\u00e5nga med kvantit\u00e9. Med denna v\u00e4rdegrund skapar man h\u00e5llbara produkter, gjorda p\u00e5 naturliga r\u00e5varor, med en appilerande design i fokus. Den fr\u00e4msta m\u00e5lgruppen \u00e4r m\u00e4n och kvinnor, som \u00e4r inrednings- och milj\u00f6medvetna i \u00e5ldrarna 25-40 \u00e5r. Genom att s\u00e4lja helt naturv\u00e4nliga st\u00e4dprodukter, \u00e4r tanken att inte bara ers\u00e4tta milj\u00f6farliga st\u00e4dprodukter, producerade i plast och med giftiga kemikalier, utan \u00e4ven finasiera en vinst f\u00f6r att hj\u00e4lporganisationen ska g\u00e5 runt.<\/p>\n
Mycket st\u00e4dmedel \u00e4r idag b\u00e5de skadligt f\u00f6r h\u00e4lsa och milj\u00f6 (EPA, 2010) och det \u00e4r s\u00e5ledes viktigt att vi b\u00f6rjar t\u00e4nka p\u00e5 vilka konsekvenser v\u00e5ra val medf\u00f6r. I nul\u00e4get best\u00e5r mycket av v\u00e5rt st\u00e4dmaterial av farliga kemikalier som \u00e4r f\u00f6rpackade i plastbeh\u00e5llare. Plastbeh\u00e5llarna kr\u00e4ver flera hundra \u00e5r innan de bryts ner \u2013 och d\u00e4r vissa \u00e4mnen inte bryts ner alls (Livsmedelsverket (2014).<\/p>\n
Tar vi ett eller ett par steg tillbaka i tiden, anl\u00e4nder vi till en tid d\u00e4r plast och gift inte massproducerades p\u00e5 l\u00f6pande band. En tid d\u00e4r produktkedjan var lokal och lojal, simplificeread utan kemiska tillsatser. Denna inspiration belyser hela Simplifys koncept, s\u00e5v\u00e4l f\u00f6rpackningar s\u00e5som produkter och andra estetiska artefakter.<\/p>\n
<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n