Design av fokusskärm – Examensarbete i industridesign av Astrid Blomgren 2025

Introduktion

Öppna kontorslandskap blir vanligare i samma takt som koncentrationssvårigheter ökar. Tidigare möjligheter till ett cellkontor har blivit snävare de sista tjugo åren. Den främsta anledningen till de nya flexkontoren är att minska omkostnader för företaget, men andra argument som till exempel ökad kommunikation framställs hellre. Argumenten som betonas för öppna kontorslandskap har motbevisats, till exempel att informationsspridning faktiskt inte ökar men att vardagligt prat kollegor emellan (och därmed ljudnivån) ökar. (Ljungdahl Eriksson, 2024)

Socialstyrelsen började kartlägga förskrivning av ADHD-medicin år 2006. Sedan dess har ökningen av diagnostisering av ADHD fortsatt och förväntas inte att avstanna. (Socialstyrelsen, 2023)
Jag ser ett samband mellan dessa ökningar och anser också att det finns ett behov som marknaden inte fyller.

Problemformulering

Idag finns produkter som brusreducerande hörlurar, akustikmöbler till louncher och akustikskärmar av olika slag för att kunna minska eller stänga ute ljud. Även tidigare forskning om ljud som stänger ute ljud finns, till exempel så kallat white noise. Jag anser att det finns en stor brist på marknaden eftersom att koncentrationssvårigheter inte minskar utan snarare ökar. Därför vill jag designa en produkt för att öka koncentrationen i utsatta lägen såsom öppna kontorslandskap och klassrum. Jag anser att det är högst nödvändigt att finna en bättre lösning till det växande problemet.

Avgränsning

Arbetet kommer att undersöka problematiken med öppna kontorslandskap och dagens hanteringsstrategier på ett sociotekniskt perspektiv. Genom research och tester blir ett universellt lösningförslag designat. Arbetet tar upp auditiv maskering men avgränsas till auditiv avskärmning då auditiv maskering och ljudlandskap är nya discipliner där forskning fortfarande pågår för fullt utan att det i nuläget gett vattentäta resultat. 

Sammanfattning

Ett exponentiellt ökande problem av koncentrationssvårigheter i öppna kontorslandskap pågår. Det finns en mängd olika produkter för ljuddämpning men i och med att problemet ökar istället för att minska så finns behovet kvar att fylla. Jag valde att arbeta med det här problemet i mitt examensarbete då jag själv önskar en lösning på ett problem jag haft sedan jag satte mig i skolbänken för första gången. Undersökningar visar att 99 % av de anställda har svårt att koncentrera sig i utrymmen med dåliga akustiska förhållanden. Uppemot 30 % upplever frekventa avbrott i samband med viktiga uppgifter på grund av koncentrationsproblem. 25 % av de anställda kommer därför tidigt till arbetet eller stannar kvar sent för att utföra arbetet med mindre störningsmoment. Andra strategier är att använda ljudisolerande hörlurar. Miljöstress leder till utbrändhet på grund av en överbelastning av intryck som man lägger energi på att filtrera bort för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Det finns en avsaknad av barriärer för minskad taluppfattbarhet, vilket är det huvudsakliga störningsmomentet i öppna kontorslandskap, för att kunna koncentrera sig och slippa miljöstress. (International WELL Building Institute, 2021)

Jag har använt mig av Designprocessen som strategi för mitt examensarbete. Den delas upp i tre faser; analytiska fasen, kreativa fasen och presentationsfas. I den analytiska fasen tar man reda på fakta kring behovet. Metoder som analyserar dagsläget används för att ta reda på nuvarande läge. Även metoder som ökar förståelsen för problemet används för att säkerställa att designern har uppfattat var problemet ligger, för att senare spåna fram idéer på lösningar i den kreativa fasen. Idéer testas och utvecklas tills det slutligen blir ett vinnande koncept, vilket sedan framställs i presentationsfasen.

Analytisk fas

Den analytiska fasen ligger som grund för arbetet. Har tar man fram fakta och skapar sig en förståelse för problemet och hur det nuvarande läget ligger till. En väl utarbetad analytisk fas behövs för ett välgrundat arbete och resultat.

Jag började den analytiska fasen med att läsa in mig otroligt mycket på ämnet genom bl.a. en litteraturundersökning; vilka metoder/produkter/tekniker som finns idag och hur de fungerar, materialundersökning och testade även dessa tekniker och material för att själv undersöka om teorin stämmer överens med verkligheten.

Andra metoder jag använt under den analytiska fasen är intervjuer, funktionsanalys, kravspecifikation, moodboard, personas och deltagande observation/studiebesök.

Kärninsikter jag tog med mig från den analytiska fasen var: Införlivande av natur i byggda miljöer ökar välmående, livslängd och koncentrationsförmåga. Stenull, polyester och filt är de topp tre ljudisolerande materialen och porösa material absorberar ljudvågor bäst då de fångas upp av materialet, medan material med hög densitet stänger ute ljudvågor bäst.
“Det finns en massa skärmväggar men de hjälper inte alls. Det vore skönt att ha en omslutande ljuddämpning, eftersom att alla dessa akustikavdelare som slumpvis placerats ut för att trycka in så många som möjligt i samma lokal inte fungerar ett skvatt. Det funkar också enbart med akustikmöbler som har ett tak – att enbart ha skärmar och sedan en lång bit till taket gör ljudisoleringen ineffektiv eftersom att det stora glappen ger ljudvågorna fri genomfart.”
(Svar från en intervju)

Studiebesök/Deltagande observation

Studiebesök gjordes på Söderberg & Partners och Försäkringskassan i Sundsvall. Söderberg & Partners och Försäkringskassan i Sundsvall har en mängd olika ljudabsorbenter. Jag var särskilt intresserad av att intervjua personer som har de mest analytiska arbetsuppgifterna hur de upplever ljudlandskapet (öppna kontorslandskap på hela våningsplanet med undantaget mindre grupprum). Jag ville ha ärliga svar och ställde frågor på olika sätt för att få reda på om det finns brister i ljudmiljön trots akustikpaneler, heltäckande matta, ljudabsorbentsplattor i taket, ljudabsorbenter på väggar, akustikskärmar hängande från tak, mindre akustikskärmar fastsatta runt skrivbord, stående akustikskärmar, långa täta gardiner från golv till tak längs med vissa väggar samt ljudisolerande samtalsbås. Båda företagen har personal som sitter mycket i telefon samt digitala möten. Kort sagt förekommer samtal öppet i kontorslandskapet, speciellt vid teamaktiviteter. Trots alla dessa olika typer av ljuddämpande produkter/åtgärder fick jag ändå svar om att det ekar i vissa lokaler, att de blir störda av sina arbetskamrater otaliga gånger per dag och tappar fokus, att det även är visuellt störigt med mycket spring i lokalen och att de försöker att stänga ute irrelevanta ljud såsom samtal med hjälp av hörlurar för att det ”funkar bättre än ingenting”.

Kreativ fas

I den kreativa fasen användes metoder som Kläck 36 idéer på 60 minuter, brainstorming och Scamper.

Tre spår utforskades vidare efter hur väl de teoretiskt sätt fyller behov och krav som framkommit under förundersökningen. Respondenter från intervjuerna berättade att de önskade en anpassningsbar lösning, alltså en lösning där de själva får bestämma om de är avskärmade eller inte. Under litteraturstudien läste jag att det främsta argumentet till öppna kontorslandskap är informationsflödet kollegor emellan, och därför vill jag heller inte designa en helt avskärmande produkt då information bör kunna flöda effektivt kolleor emellan – men inte all information eftersom att det överbelastar våra hjärnor och stjäl fokus från arbetsuppgifter. Samma respondenter från tidigare redovisade intervjuer tillfrågades vad de tyckte om idéspåret om en omskärmande typ av skärm med möjlighet att anpassa avskärmningen, eftersom att hälften av respondenterna efterfrågade en ljudisolerande kåpa.  De tre spår som utforskades vidare var; påtagbar akustiksskärm till stol, självständig enhet (akustikskärm) och idéer med biofili. Alla tre spår av idéer har en sak gemensamt; alla är semiisolerade. Med det menar jag att det finns möjlighet att avskärma men också lika stor möjlighet att inte vara avskärmad. Fortsatt arbete med Scamper gjordes och resulterade i ett urval av ett koncept som uppfyllde de behov och krav som framkommit i den analytiska fasen. Detta togs vidare till prototypande.

CAD (Compuder Aided Design)

Jag valde att datormodellera för att lättare se hur konceptet skulle se ut i verkligheten.

Kartongprototyp

Jag ville testa dimensioner av konceptet och testa dem på olika personer så jag skar/sågade ut kartongbågar för att visualisera och testa dimensioner. Här fick jag viktiga insikter om mått för att konceptet skall kunna passa olika personer.

Användartester

Efter att jag kommit fram till ett koncept testades detta genom användartester. Sex stycken studenter i tjugoårsåldern som går platsbaserade utbildningar deltog i tester av utvecklad prototyp. Dessa unga vuxna studerar i öppna kontorslandskap på Mittuniversitetet i Sundsvall. Deltagarna tillfrågades angående storleken av skärmen, hur de upplevde att sitta ”i” skärmen och vad de tyckte om idén, vilket förklarades för dem. Inget negativt sades om konceptet vilket var till en stor lättnad och glädje för min del då jag lagt ned mycket möda på att ta fram konceptet. Kommentarer från användartestet:

”Den är väldigt mysig! Känner mig inte instängd och den stör inte.”

”Otroligt bra faktiskt! Jag blir alldeles lugn då jag sitter i den.”

”Perfekt storlek, den passar skrivbordsdimensioner perfekt. Den här idén tror jag verkligen på alltså.”

”Känner mig inte instängd, det går bra att röra på sig normalt. Kan sträcka mig efter grejer utan problem och den avskärmar bra runt mig.”

”Även fast den är i kartong nu så hjälper den – alltså det känns som att ha hörlurar fast man slipper se allt spring som pågår omkring mig då den har möjlighet till väggar på sidan av kroppen.”

”Skulle verkligen behövt denna under hela min skoltid. Vill verkligen ha en. Inte blivit diagnostiserad med något eller så men vill typ rymma härifrån då det blir stökigt, alltså då det blir snackigt och mycket ljud och rörelse.”

Slutresultat

Arc of Silence är en fokusskärm för möjligheten att skärma av och finna sitt i röriga miljöer. Skärmen följer dina behov genom att följa dina rörelser. Den rullas ut och in automatiskt så länge du sätter stolsben bakom bjälken i underredet. Med Arc of Silence får du möjligheten att skärma av allt bakgrundsljud som sker bakom och runt dig, för att kunna höra dina egna tankar istället för kollegornas samtal. Detta genom att dra ut vingarna. Om du inte har behov att skärma av från sidorna eller vill prata med kollegan bredvid så för du enbart bak vingarna.

Anpassningsmöjligheter: Skärmen går att höja och sänka utifrån olika standardmått på skrivbord. Skärmen skall gå precis ovan skrivbordsytan för att inte ta i bordskanten. Skärmens går att anpassa till 70, 75, 80 och 85 cm ovanför golvnivå.

Själva skärmens mått: Höjd 80 cm, Bredd 110 cm, Djup 60 cm. Detta för att den ska passa åt personer av olika kroppsmått och längd. Den ska vara rymlig och du ska obehindrat kunna sträcka dig efter olika saker på skrivbordet och kunna röra dig normalt i sittande läge.

Materialval:

Stenull: Gjort på natursten och är naturligt hållbart och i princip en outsinlig naturresurs. Ett lätt material som på ett naturligt sätt står emot eld och vatten och är ett återanvändbart och biologiskt nedbrytbart material. Det innehåller inga farliga ämnen och rankas i den bästa klassen för ljudabsorbtion. https://zilenzio.com/sv/ljudabsorbtion/stenull/

Återvunnen polyester: Som textil utanpå stenullen. Klassas också i toppen i ljudabsorberingsförmåga (Silence Direct). Polyester är det absolut vanligaste materialet i ljudabsorbenter men går enbart att återvinna i bästa fall maximalt 60 %. Polyester är i grund och botten gjort på råolja, vilket inte är en förnybar resurs. För vidare utveckling av produkten vill jag testa produkten med både polyestertyg men också med andra textilier gjort på cellulosa eller liknande. Jag tänker att jag enligt teorin designat materialsammansättningen på bästa sätt och tror inte att produkten direkt försämras vid ett annat textilval. Helst ska det vara ett tyg med grövre textur/stygn för att fånga upp ljudvågor bättre.

Formpressad filt: Som stomme för att skärmen skall hålla formen. Ett lätt, självbärande och bullerreducerande material. Detta i återvunnen polyester eller gjort på fårull. För ett miljövänligare alternativ väljer jag fårull av ovan nämnt skäl, men som tidigare nämnt är nästa steg i processen att testa dessa material i en färdig produkt.

Aluminium: Rör. Går att återvinna i all oändlighet. Starkare än trä som vill ändra form utefter temperatur och luftfuktighet. Lätt att få en böjd rörprofil till skillnad ifrån trä som i sådana fall måste fräsas ut (mycket svinn) och delas i två för att sedan limmas ihop för att få en böjd rörprofil. Metallprofilerna får en aluminiumlegering som gör att metallen ser ut som trä. Till skillnad från trä är aluminiumprofilerna brandsäkra, UV-beständiga och ger en lättare konstruktion med en längre hållbarhet. Metod: “Aluminiumrörets yta rengörs och förbereds för beläggning. En baslack appliceras på aluminiumet för att ge en slät och jämn yta som träådringen kan fästa mot. När baslacken har torkat trycks ett träådringsmönster på aluminiumytan med hjälp av avancerade trycktekniker. Slutligen appliceras en klarlack för att skydda träådringen mot slitage.” Aluminium bidrar inte heller till skogsskövling. https://www.pailian-aluminium.com/new-trend-aluminium-products/wood-grain-bamboo-aluminum-pipe.html

Tack för visat intresse!

Astrid Blomgren