Jämställdheten på arbetsmarknaden har förbättrats men är fortfarande på sina ställen väldigt skev. Samtidigt som Sverige säger sig ligga i toppen när det gäller jämställdhet så märkte jag i den inledande undersökningen jag gjorde att det endast finns en tredjedel kvinnor i designbranschen i Sundsvall. Bland de fyra största byråerna var könsfördelningen ännu skevare med endast en fjärdedel kvinnor. Även eget företagande är ett område som domineras av män och kvinnligt företagande har länge legat på en knapp fjärdedel och ökat ynka två procent på de senaste tio åren. Så kan vi inte fortsätta ha det!

Där föddes idén bakom mitt examensprojekt som utgår från FN:s femte utvecklingsmål: att uppnå jämställdhet och öka kvinnors och flickors egenmakt. Min lösning på problemet är ett slutet kvinnligt nätverk, vid namn KAMP, för kvinnor som har det som krävs för att starta och driva ett eget företag.

I KAMP får man hjälp av mentorer med att utveckla sitt företag och medlemmarna kan dessutom inspirera varandra. Nätverket är slutet och hemligt för att skapa en exklusivitet och eftersom företagande inte är för alla, oavsett könstillhörighet, så måste man gå igenom en urvalsprocess för att få bli medlem. Urvalsprocessen består av fyra utmaningar som går ut på att utveckla sin affärsidés potential. Eftersom nätverket är hemligt kommer inte dessa utmaningar att säljas i butik, utan man kommer i kontakt med dem först när man, som kvinna, handlar på någon av butikerna i Sundsvall som drivs av kvinnor.  Då får man en liten lapp som tipsar om en hemsida där det finns mer information och där man kan beställa den första utmaningen som är gratis och efter det får man köpa ett kit, på samma hemsida, innehållande de tre resterande utmaningarna.

Varje utmaning består av något man ska utföra samt en affisch som man ska fylla i med det man kommer fram till. Dessa fyra små affischer går sedan att sätta ihop till en stor för att kunna sätta upp den på väggen, anslagstavlan eller rama in som en påminnelse om vad man ska åstadkomma med sitt företag. Utmaningarna fokuserar på olika delar av affärsidén där den första handlar om vilket problem man vill lösa och hur, den andra om målgruppen, den tredje om konkurrenterna och den fjärde om målen med företaget.

I den sista utmaningen medföljer även en liten handbok som introducerar dig till vad det innebär att bli medlem i KAMP och vad nätverket står för.

I förpackningarna och i handboken har jag tagit fasta på ett illustrationsmanér som exkluderar (stryker över) mannen, då nätverket har en feministisk inriktning. I designen har jag använt mig av typsnitten Avant Garde Gothic och Source Sans. Avant Garde, som är ett typiskt postmodernistiskt typsnitt, har jag använt i logotypen och på förpackningarna samt i alla illustrationer och jag har sedan kompletterat med Source Sans på förpackningarna, i handboken och på webben och appen.

Efter varje avklarad utmaning får man en belöning hemskickad för att bli peppad till att fortsätta. Dessa belöningar är tänkta att provocera och få en att vilja kämpa ännu hårdare och visa att vi kvinnor kan minst lika bra, därför består de av provocerande citat som t.ex. ”Kom igen nu, bättre än så kan du väl? Eller håller du inte måttet?”. Om du klarat av alla utmaningar får du din affärsidé testad av KAMPs mentorer och möjlighet att bli medlem. Belöningsförpackningarna är utformade som presentaskar för att ge en känsla av exklusivitet.

Förpackningarnas kvadratiska och platta form underlättar att förpackningarna enkelt ska kunna packas ihop och skickas med posten då de endast distribueras via webbshopen. I min gestaltning har jag inspirerats av postmodernismen som fokuserar på att skapa känslor och föra fram ett starkt, ofta politiskt, budskap.

Jag visste att jag ville ha med den feministiska rosa färgen men ville inte att det skulle bli en för ljus färg som kunde upplevas som mesig, därför valde jag den klarare magentarosa färgen. Jag tog inspiration från konstnären Mark Rothko som genom expressionism och abstrakta färgblock förmedlar känslor. I mitt fall symboliserar färgen rosa feminism medan de två röda nyanserna symboliserar blod som i en kamp eller strid. Rosa och rött är även färger som vanligtvis inte anses passa så bra ihop, vilket gör att designen sticker ut och kan fungera som ett provocerande element.