2018 bestod stockholm pride av 250 ekipage och ca 60 000 besökare. Bland ekipagen fanns organisationer som rfsl, rfsu, regnbågsfonden och samkraft. Dessa föreningar jobbar varje dag hårt för hbtq personers rättigheter i och utanför Sverige. Men bland ekipagen finns även carlsberg. Dom säljer öl.
Carlsberg är bara ett av många vinstdrivande företag som under pridesäsonger världen över “ställer sig bakom budskapet” genom att klä logga och merch i regnbågens färger. Att Carlsberg gör detta under ett event som bara råkar vara ett enormt tillfälle att exponera sitt varumärke för en köpstark målgrupp på ca 60 000 personer är inte enbart av god vilja. Den här typen av marknadsföring har kallats för queermarketing, pink money eller pinkwashing, en marknadsstrategi som företag och andra aktörer använder queervänlighet för att verka mer framåtsträvande för att tjäna mer pengar eller få politiska poäng.
För någon vecka sedan infördes en dödsstraff i form av stening för homosexuella Brunei. Brunei blir då det elfte landet i världen där man enligt lag kan få dödsstraff pga av sin sexuella läggning. i ytterligare 70 länder är det kriminellt för en man att ha sexuella relationer med andra män. och i 44 av dom är det samma för kvinnor. Endast 9 (!!!) av 193 länder har konstitutionella bestämmelser i deras diskrimineringsskydd som anger sexuell läggning.
Men att världen ser ut på det här sättet påverkar även oss som lever i ett av de här nio länderna. Inte mindre nu när vi har ett riksdagsparti med personer som bland annat jämställer homosexualitet med pedofili och tidelag.
Regnbågsflaggan är en av världens mest kända symboler. Den symboliserar mångfald, frihet och respekt. men bakom budskap som “love is love” finns också kamp, stigmatisering och förtryck. Därför bör dessa symboler användas försiktigt!
Missförstå mig rätt. Exponering av queera symboler såsom regnbågsflaggan oavsett intentioner ger en känsla av ökad trygghet, acceptans och stöttning hos hbtq personer inklusive mig själv. Och det ska inte vara olagligt att använda sig av den. Det finns inget solklart rätt eller fel i den här frågan. MEN. Om man ska använda en kamp som för vissa handlar om liv och död som marknadsföring, räcker det inte rent moraliskt att endast smacka på en regnbågsflagga på sin logga i en vecka och för att nå större ekonomiskt resultat och sedan skydda det med att säga att man ställer sig bakom budskapet?
idag har vi kvalitetsmärkningar som krav, fairtrade och fsc som visar på ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar på både innehåll och material. Men det saknas när det kommer till design.
Jag ville skapa någon typ av kvalitetsstämpel för regnbågsdesign, som både skulle kräva att företag tar större ansvar men också ge konsumenter en chans att se kritiskt på den kravlösa överexponering som faktiskt finns idag.
Det här kom att bli tvättrådet.
Tvättrådet är en organisation som arbetar för att motverka fenomenet Pinkwashing, dvs när vinstdrivande företag utnyttjar kampen för hbtq-personers rättigheter endast för egen ekonomisk vinning. Tvättrådet hjälper företag som vill kvalitetsmärka sin regnbågsdesign. Kraven för att få sin regnbågsdesign tvättad och kvalitetsmärkt innebär att man för ett aktivt arbete som främjar arbetet för hbtq-personers rättigheter.
Tvättrådet är även en rörelse. som genom olika manifest synliggör hbtq förtryck genom designaktivism och konst.
Första manifestet heter ”vid regnbågens slut”. manifestet är skapat för att tillsammans med hbtq-kreatörer ge en inblick i en inte så regnbågsfärgad vardag av stigmatisering, förtryck, diskriminering och trackaserier.
Därför är mitt bidrag till manifestet är FLATA.
I en studie gjord av folhälsomyndigheten intervjuades 145 hbtq personer. Studien visade att bland de unga homosexuella och bisexuella kvinnorna har 65 procent blivit bemötta på ett kränkande sätt (homo-bisexuella män 48 procent). Enligt studien så uppgav även en fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna att de har försökt ta livet av sig.
Jag har samlat verkliga berättelser från verkliga människor för att illustrera en verklighet som få vet om eller kanske bara inte vill se. Som homosexuell kvinna får man utstå en blandning av både homofobi och kvinnoförtryck då det finns en smal bild av hur en accepterad flata är och ser ut. En bild som är starkt influerad av mainstream media och pornografi där lesbiska relationer är till för hetero-mannens öga. Faller man utanför den ramen går det snabbt från ”hett” till ”äckligt”.
Boken blandar illustrerade historier som vittnar om okunniga kommentarer och vardagsdiskriminering med trakasserier hjärtskärande citat från såväl vårdpersonal som föräldrar.