Detta designprojekt undersöker hur grafisk design kan användas för att synliggöra och utmana normaliseringen av mäns överfallsvåld mot kvinnor. Genom språk och bilder riktas fokus mot de attityder och miljöer där misogyni får ta plats.

Studien utgår från provokation som verktyg för att öppna mottagarens sinne för budskapet, samt från teorin om att människor har både ett acceptansområde och ett avvisningsområde för budskap. Genom att kombinera chock med igenkänning blir mottagaren först överraskad, men stannar kvar eftersom budskapet känns nära den egna verkligheten.

Resultatet visar ett tydligt gap i hur samhället kommunicerar kring överfallsvåld, särskilt i material riktad mot män. Arbetets designlösningar syftar till att öppna en diskussion om våld och därigenom minska överfallsvåld mot kvinnor på lång sikt. 

På vilket sätt kan grafisk utformning av visuell kommunikation användas som ett verktyg för att öka medvetenheten och initiera samtal om mäns överfallsvåld mot kvinnor?

Detta examensarbete syftar till att besvara forskningsfrågan genom ett provocerande och konfrontativt designarbete, med fokus på att väcka reaktion och reflektion hos unga män. Designprojektet syftar till att skapa kritik samt starta diskussioner om hur våld hanteras i samhället idag. 

Boken är utformad som en receptbok i syfte att rikta kritik mot hur lättillgänglig information om våld och extrema åsikter är. Genom att presentera materialet i ett strukturerat och igenkännbart format belyser artefakten normaliseringen av våldsutövning och misogyna föreställningar.

Boxningssäcken är utformad för att framkalla en direkt fysisk och emotionell reaktion hos betraktaren. Genom att använda citat från offentliga svenska män konkretiseras våldet och ges en materiell form. Artefakten synliggör hur språk och uttryck är en form av våld, samt hur dessa bidrar till att upprätthålla och normalisera hegemoni.

Boxningssäcken använder citat från verkliga offentliga uttalanden av svenska män för att synliggöra hur språk är en form av våld som ofta ignoreras. Genom att placera orden på en fysisk kropp blir våldet konkret, kroppsligt och omöjligt att ignorera.

Den fysiska formen skapar en direkt konfrontation där mottagaren tvingas reflektera över hur normaliserade uttryck och attityder bidrar till en våldskultur. Användartester visade att boxningssäcken skapade chock och deltagarna uttryckte stark avvisning av budskapen. Mottagare uttryckte även att artefakten skapade en fundering kring vad det är och varför den existerar vilket linjerar med syftet att skapa diskussioner och reflektioner kring ämnet.

Vykorten fungerar som en kommunikativ förlängning av boken och utställningen. De är utformade för att väcka nyfikenhet och fungera som en introduktion till projektets innehåll, samtidigt som de möjliggör spridning av budskapet utanför utställningsrummet. Formatet knyter an till privat kommunikation mellan människor och problematiserar hur språk, idéer och normer förs vidare i vardagen. Genom starka tryck sprids arbetets budskap och väcker nyfikenhet kring projektets syfte.

Spegeln är utformad för att initiera självreflektion hos betraktaren genom att rikta frågan tillbaka till individen: vad tänker du, och vem vill du vara i vår gemensamma värld?

Budskapet riktas direkt tillbaka mot betraktaren genom spegelns reflektion och text. När personen möter sin egen blick blir frågan personlig: vilken roll har jag i den kultur som normaliserar våld?

Artefakten bygger på studiens slutsatser kring mottaglighet och självreflektion. Genom att kombinera konfrontativ typografi med betraktarens egen spegelbild skapas ett obehag som uppmuntrar till eftertanke och ansvarstagande. Användartester visade att utformningen skapar reflektion och att textens utformning skapar två toner, en mer aggressiv och en mer lugn. Användare tolkade budskapet olika, vilket stärker spegelns personliga aspekt i designlösningen.

Tavlan fungerar som en visuell koncentration av projektets emotionella kärna, där ilska och frustration ger ett tydligt uttryck. Genom att placera kvinnan centralt i motivet riktas fokus mot den utsatta position som projektet behandlar.

Genom ett starkt visuellt uttryck synliggörs den frustration, rädsla och ilska som genomsyrar arbetet mot mäns överfallsvåld mot kvinnor. Trycket centraliserar kvinnan och placerar henne aktivt i diskussionen. Dessutom kan trycket användas för att öppna upp för en djupare reflektion i vad som sker i de slutna manliga rummen framkom det av användartester.

Tavlan fungerar som en inblick i boken och projektets innehåll och förbereder betraktaren på projektets konfrontativa uttryck. Precis som i övriga artefakter används känsla och visuell kraft för att bryta igenom det informationsbrus där våld annars riskerar att bli osynligt.

Rebecca Ström

Skicka gärna ett mejl till mig på:

rebecca_larsen@icloud.com